Enkätresultat: Varifrån kommer det som sprids vidare?

Av APSIS

2010-12-10

I en tidigare artikel konstaterade vi att en stor andel människor faktiskt sprider saker vidare. Men varifrån på Internet kommer det som sprids vidare? Nu tänker du kanske att detta är samma fråga som den föregående fast omvänd. Om människor föredrar att tipsa via e-post, så måste det väl också vara den största källan till intressanta saker att tipsa om? Här finner du svaret samt råd hur du kan använda resultatet för att förbättra din e-postmarknadsföring.


Sanningen är att det inte bara sprids vidare "spridda" budskap. Budskapen måste ju komma från någon annan källa ursprungligen. Vi ställde frågan:

Från vilken internetkälla kommer den största delen av intressanta saker som du sedan sprider vidare till dina vänner och bekanta?

Till frågan knöt vi 11 svarsalternativ. Svarsalternativen är blandade och vissa av dem kan betraktas som källmedier, andra som sociala medier och några som både och.
Tre giganter

Det digitala fältet domineras av tre källor: tidningar, Facebook och e-post. Att integrera e-post med sociala medier och samtidigt jobba med press, ser plötsligt inte så dumt ut för en generell mediestrategi.

Vad som är en intressant detalj är att Facebook lyckats ta sig upp på andraplats, trots sin låga ålder. Orsaken till detta ska vi dock inte spekulera i.

dig.jpg

 

Varierar internet-källorna med åldern?

line.jpg

Uppenbart ser folks medievanor olika ut beroende på ålder. Källorna för information varierar även de. Intressant är att även om det är stora variationer i källors popularitet beroende på ålderskategori, så finns det åldrar där en eller flera källor potentiellt möter varandra och har samma procentandel.

Mönster som vi kan se är att toppskiktet av källbilden är mer koncentrerad hos 23-35-åringar. Med detta menar vi att det enbart finns två medier i toppen som källor, nämligen tidningar och Facebook. Därefter är det ett långt gap ner till övriga källor.

Ungdomar i åldern 15-22 har en mer varierad digital källbild än 23-35-åringarna, både vad gäller topplaceringar i diagrammet, men även vad gäller fördelningen av procent. Hos den yngsta kategorin finns i huvudsak tre källor i toppen: Facebook överst, därefter tidningar och på tredjeplats Youtube.


Hos 36-55-åringarna går det att urskilja tre källskikt. I toppskiktet är tidningar ensamt. Sedan finns ett mittenskikt med e-post och Facebook. Övriga källor ligger i bottenskiktet. I den äldsta ålderskategorin ser vi snarare en uppdelning i två grupper, en hög och en låg. Toppgruppen består av tidningar och e-post. Denna ålderskategorin karaktäriseras också av en hög procentandel som inte sprider vidare saker från internet till sina vänner (21,6 %).

Hur kan vi ta lärdom av resultatet?

Som i våra tidigare undersökningsartiklar är det viktigt att understryka att lärdomarna ser olika ut beroende på vilken målgrupp du riktar dig till. Det finns som känt olika grupperingar i den massa av folk som deltagit i vår undersökning. Hur dessa grupperingar svarar kan variera mycket. Och detsamma gäller för organisationers olika målgrupper - vars beteende kan skilja sig från det representativa urvalets svar i vår undersökning.

Det bör även poängteras att frågan som ställts innehåller begreppet "intressanta saker", vilket givetvis är en tolkningsfråga. Vad som är intressant för en person kan vara ointressant för en annan. Vissa kanske föredrar att sprida intressanta saker via e-post, medan samma person kanske hellre sprider roliga saker via Facebook. Det viktiga är att se helheten som siffrorna ingår i. Det kan finnas osynliga band mellan olika kanaler. Exempelvis skulle en nyhetsartikel inte nå ut till lika många om e-post eller Facebook teoretiskt sett uteslutits. Då skulle kanske "tidningar" som svarsalternativ få en hög procentandel, men budskapet skulle få en mindre spridning jämfört med om exempelvis Facebook och e-post också använts. Bara för att en viss kanal har en hög vidarespridningsgrad, betyder det inte att du enbart ska använda den, då går du miste om publicitet.

Resultaten i denna artikel kan agera som en del i underlaget för planeringen av vilka medier som du väljer att använda dig av i din kommunikation. Om du studerar de olika ålderskategorierna och hur källorna är fördelade, kan du förutom att få tips om vad du ska satsa mest på, även se vilka kanaler du kan utöka din satsning till. Det går att använda resultaten ytligt och uppnå en förbättring i sin kommunikation. Men det går också att dyka ner djupare och jämföra olika resultat och försöka komma till djupare insikt kring var målgruppen får sin information från och hur de sprider vidare den. Vill du göra detta kan du ta hjälp av vår tidigare artikel om hur saker sprids vidare på internet och kombinera det med denna artikels resultat.

För den som vill ha ännu mer kött på benen, är det även rimligt att ha underlag för varför vi sprider vidare saker. Detta och mycket mer om e-post och sociala medier kommer vi att presentera i ett mer omfattande dokument som kommer att komma ut under 2011. Tills dess: läs, prova och ta lärdom.